Tar en paus från uppsatsarbetet nu. Har stressat med det de tre senaste dagarna och resultatet är ändå en helt okej mängd text. Jag har bokat intervjuer med två partisekreterare idag. Trots att jag var himla nervös när jag skulle ringa. Det är ju inte vilka som helst man ska prata med. Andra samtalet gick ju till riksdagen.

Men jag är i alla fall stolt över att jag vågade ringa och vara mig själv. Nu har jag förhoppningsvis lite underlag tills slutet på nästa vecka. Det innebär att jag kan koppla av en aning nu.

Det är nu man för första gången lyfter blicken på några dygn och ser hur lägenheten ser ut.

Det ser inte riktigt ut som att en second hand-klädbutik har spytt all over min lägenhet.

Men nästan.

En anledning till att jag har varit dålig på att skriva skönlitterärt är bristen på lyckliga slut. Är man singel tillräckligt länge börjar man snart identifiera sig själv som ett misslyckat slut. Som någon med avsaknad av ett lyckligt slut. Och hur mycket vi än vill låtsas som annat, så vill nog alla romantiker skriva om lyckliga slut. Jag väntar bara på mitt.

Jag har 8000 ord på mig. Utan att knappt ha börjat är jag redan uppe i 700.

Det fanns en tid då det hade varit en bra sak.

Den tiden kan man ju sakna en aning nu.

Jag är ledsen att vi inte har setts på ett tag. Det blir så nu för tiden. Jag är inte samma person idag som en gång hade regeln att skriva en gång om dagen. Både för att det kanske inte finns samma krav på det, varken inifrån eller från en stor skara läsare, och för att jag har förändrats. Dagarna får mindre och mindre timmar över. När man konstant spenderar sin tid med att skriva akademiska korrekta texter och läser avhandlingar och tolkar Surveyinstitutets senaste undersökningar av politiska tendenser lämnar det liten tid över i fingrarna till att dansa över tangentbordet. Det är tråkigt att vi inte ses oftare, bloggen. För jag saknar dig. Men det går inte att älta det som varit. Istället bör man spendera sin tid till att fundera över vilken typ av gammal person man vill bli. Jag vill inte bli en som önskat att vi setts oftare. Jag vill bli någon som är nöjd med allt han faktiskt sett.

Godnatt bloggen, så ses vi kanske snart igen.