Monthly Archives: May 2009

Jag vet inte alltid vad jag känner. Förmodligen är jag mer på hälarna än någonsin. Jag vet inte hur det känns om en månad. Men just nu känns det så här, precis så trasigt och äkta som det låter.

John Rzeznik – Iris (Demo)

The Sounds nya.

Pepp.

Såklart.

Huvudvärk idag, modell Bert Karlsson. Hörs imorrn.

Vi hade en elektriker på besök idag. Eller jag hade en elektriker på besök idag. Hemma på dagarna är det jag som rår om huset och de hantverkare som kommer och går. Idag ett ljushuvud med andra ord. Jag kände mig obekväm och komplett hjulspårad eftersom jag tvingats upp redan klockan sju, okristligt tidigt med andra ord. Han pratade inte så tydligt. Det är inte alla gånger jag orkar med att påpeka sådant och lät det bero medan jag kokade mitt kaffe.

Han kommer senare fram till mig i köket och säger något. Jag svarar. Något om vädret och ja det var ju lite mulet men det ser ju bra ut så långt det gör det. Sladdarna och det alltså. Inte vädret. Han säger något indie-tekniskt om säkringar och jag nickar och fortsätter med min ände av konversationen och säger att jag ska dammsuga. Han fortsätter med sladd-lingon jag inte riktigt hör och jag säger att anledningen till att jag nämner det är att jag inte hör när jag dammsuger. Det låter så mycket. Ifall han skulle vilja något och ropa skulle jag inte höra. Då tystnar han. Sedan säger han långsamt, behärskat och tydligt med blicken stint låst i min:

“Kan du hjälpa mig med säkringarna?”

Jaha.

Men jag ska dammsuga.

Eller, menar du nu?

Sitter och lyssnar på Amos Lee och försöker slappna av. Det har sysslats mest med hushållsgöra på senaste, klippt gräs och städat. Det är en och en halv vecka kvar på webbdesignkursen jag läser och det går lite med skott från höften. Det är helt enkelt ganska lätt. Faktiskt. Bortsett från XML då som är satans sätt att låta oss veta att vi aldrig kan gå säkra.

På måndag är sista datumet för att lämna in en krönika till den lokala tidningen för publicering i sommar. Om man blir publicerad det vill säga. Jag hade tänkt skriva något till det. Men jag vet inte vad.

Så jag lyssnar på Keep it loose, Keep it tight och hoppas att det finns kreativitet i slutet av ljudspåret.

I’m thinkin’, no.

Norska trollet Alexander Rybak lyckas med all önskvärd tydlighet via sitt patetiska lilla utbrott personifiera precis vad jag tycker om Melodifestivalen samt alla människor som på allvar tycker att diplomatjippot är intressant eller ens viktigt att ta upp och därmed ta diskussionsutrymme från riktiga saker som faktiskt bidrar mer till någon som helst utveckling av samhället.

Som typ strumpor.

Eller kaktusar.

Det är trevligt att det finns så mycket kvar att upptäcka.

Just det.

Höll nästan på att glömma.

Schyffert.

The 90′s.

Se.

I mean it sister.

Det var länge sedan jag skrev något nu. En månad ungefär. På lager har saker ställt sig som jag vill berätta om. Att det här är en fantastisk annons till exempel. Eller att jag aldrig någonsin kommer att börja twittra såvida jag inte råkar hitta en iPhone liggandes. Att jag och eff har exakt likadan humor. Att jag blir bättre och bättre på och framförallt mer intresserad av digital design. Att The Dandy Warhols äger. Likaså Spotify. Att det går att hitta mycket bra bland MQ’s Bläck. Att jag återupptäckt Goo Goo Dolls, kanske tack vare henne. Att jag gärna hade skrivit som Jonas Cramby när jag blir stor. Att havregrynsgröt och drottningsylt är hur gott som helst.

Och att gårdagens match var ett riktigt sömnpiller bortsett från de första tio minuterna samt Messis mål där han för övrigt såg precis ut som ett backslash i luften.

Jag satt bara och väntade på att en reporter skulle fråga om han höll inne ctrl.